Att öppet ventilera om mående via skrivande är inget nytt fenomen. Dagböcker har, sedan fjäderpennans tidevarv, alltid fått ta del av våra innersta drömmar, tankar och känslor. Numera är dagböckerna allt oftare av offentlig karaktär. Listan på bloggare som producerat självutlämnande material angående den egna (o)hälsan är ansenlig. Therese Lindgren gick så långt att hon inte bara producerade videor och bloggade om sina erfarenheter, utan till och med gav ut en bok om ämnet.

Varför älta offentligt?

Att dela sina bekymmer med okända människor kan te sig bakvänt, men belyser samtidigt ett aktuellt samhällsproblem. Enligt Folkhälsomyndigheten uppger närapå var femte person att de fått diagnosen depression. Genom att publicera sina egna upplevelser om psykisk ohälsa bidrar bloggarna till samhällsdebatten och att minska stigmatisering. Detta, i sin tur, kan ge många läsare kraft att möta sina egna problem, samt känna sig mindre ensamma.

När dags för experthjälp?

Bearbetning av smärta genom kreativitet och att dela sin historia med andra, må vara ädelt och modigt, om avsikterna är de rätta. Om syftet är att driva trafik, kan resultatet blir allt annat än önskat. Både läsare och bloggare bör hålla i minnet, att vissa problem går djupare än vart kommentarer på sociala medier kan nå. Då kan det vara dags att ta hjälp av expert istället.